Jag har haft några "bästa" vänner genom åren känns det som. Första ca 8 åren av mitt liv var Lollo min bästis. Vi lekte alltid ihop och jag umgicks mest bara med henne (Lollo är såklart fortfarande min "bästis", inget kan rå på syskonkärlek!). På skolan jobbade jag mest då jag var sjukt besatt i skolan när jag var liten, älskade att lära mig nya saker. Dock när jag gick på mitt första kyrkis när vi bodde på körfältet var jag kompis med Madde F, så hon var väl första "bästisen" förutom lilla Lollo. Sen när jag väl började skolan på Ope och började umgås lite med klasskamraterna blev Frida H min bästis. Sen Sara, och så Elin. Sara och Elin bråkade väldigt mycket och oftast slutade det med att jag fick välja någon av dom, och så var vi bästisar ett tag tills dom blev sams igen, och så höll det på så ända tills vi slutade femman och alla började på varsin ny skola i högstadiet. I högstadiet blev jag bästis med Mickan, efter att hon och Angelica var dom enda tjejerna på franskan, och så jag då, så började vi umgås och sen slutade Angelica och flyttade och då var det bara jag och Mickan kvar, så då blev vi bästisar och hängde ihop hela högstadiet plus hela gymnsiet då vi lyckades hamna i samma klass. Sen efter olika anledningar gled vi isär och nu umgås vi inte alls, vilket jag ibland tycker är tråkigt. Vi hade ändå sjukt mycket roligt ihop, och har många minnen tillsammans..

Nåja under årens gång så lärde jag känna min fina älskade vän Lisa via Lunarstorm faktiskt. Vi var båda chattkompisar med Linn, och när vi båda inte hört av henne på ett tag började vi snacka, och så fann vi varandra ganska dirket.. Lisa är verkligen en riktig änglavän som ställt upp så mycket, och alltid kommer med så kloka ord och råd. Vet inte vad jag skulle gjort utan henne <3

Min fina storasyster Carro har också varit en bra vän och syster, och det är henne jag kan tacka för att jag träffade min fina Totta. Carro har alltid fått mig att växa i mig själv och fått umgåtts med mer likasinnade.. Jag menar, jag har alltid haft lättare för vuxna, och att få följa med Carro på fester och sånt med hennes kompisar hjälpte mig att gå vidare.. Sen fixade hon även in mig på badet, vilket jag är så tacksam för, för åren där var så bra!

Sen har jag väl riktigt aldrig kallat någon för min bästis, förutom när man gick i typ fyran.. Jag ser det mer som att jag har många fina vänner, och några av dom är lite närmare än de andra, men vännerna går inte jämföra med varandra, alla är så bäst på sitt sätt!

Så Sandra, tro inte att jag glömt dig <3 Du är min äldsta vän nu, och vi har alltid roligt ihop och har så många fina minnen ihop, och jag lovar att vi kommer skapa många fler vartefter åren går. Du är min lilla sunshine, och jag är så glad att jag har dig! 

Sen finns det en annan speciell person i mitt liv nu förtiden som också alltid ställer upp och har en förmåga att göra mig glad, en riktigt bra vän som jag kommer göra allt för att hålla kvar i mitt liv!

Så som sagt, det är svårt att utse en person till sin bästa vän, när man har så många fina att välja bland. Ingen är mindre viktig än någon annan och er jag inte nämnt, ni hör också hit, det hoppas jag ni vet! :)