Ja, nu har det gått fem hela år sen den där söndagen då allt förändrades på 1 sekund. Jag har skrivit om det förut, och jag vill inte tänka mer på det. Men det är svårt att inte tänka den här dagen också. Livet är så skört. Livet är så kort. Livet kan ta slut när som helst. Jag får panik av det. Och jag vet inte hur många gånger jag säger till Totta att köra försiktigt varje gång han ska någonstans. Någonstans inom mig satte den där dagen för fem år sen djupa spår i mig, inte bara sorg, utan en ångest, rädsla och panik. Lite över döden. Men mest över att åka bil.

 

Jag skulle kunna skriva en hel bok om alla bilister, eller kanske bör man säga trafikanter, och om allt farligt som finns inom trafiken, men det orkar inte jag, och ingen orkar heller läsa det. Jag säger bara, att ta det jävligt lugnt i trafiken. Ingen har så bråttom att det är värt att offra sitt eller någon annans liv. Kör för fan aldrig full, jag blir så arg på folk som gör det, och skulle jag se någon vara på väg att  göra det skulle jag faktiskt bara vilja skjuta den människan (lite dubbelmoral men så hemskt tycker jag att det är, att jag tycker de nästan förtjänar en avrättning)..

 

Jag blir så jävla förbannad över att det dagligen kör massor av rattfulla människor, överallt. Det är inte bara dom själva dom utsätter för risk, det är alla andra i trafiken också, och kanske folk som bor i husen de kör förbi. Men som sagt, ingen bok nu, jag vill bara tillägga; att varna andra trafikanter för att det är poliskontroll och liknande, det är "nästan" lika puckat. Vem vet, du kanske just varnade en rattfull människa som nu kom undan, och klarar sig tills den dagen h*n kör ihjäl någon.. Du skulle såklart aldrig få veta om det var så, men om det var någon du höll kär som blev ihjälkörd, skulle du vilja höra från gärningsmannen då att h*n ofta kört full men brukar bli varnad av andra vart polisen håller till?

 

Det finns en grupp på facebook vars enda syfte är att varna varandra för vart polisen i Jämtland håller till.. Jag har sån lust att bara spy galla över alla som lägger upp massa information där, men man måste vara medlem för att kunna skriva och det tar emot. Läser här och där att folk för fram samma argument som jag har, och de dumförklarar de med att om polisen ville ha bort rattfyllon skulle de välja bättre platser och tidpunkter på sina koller.. Jag blir så trött, de som skriver där är ju så hjärndöda om de tycker DET är ett bra argument till att varna andra för polisen. De skriver inte bara om vart polisen har koller, de skriver så fort de ser en polisbil, oavsett om den kör på E14 eller utanför polisstationen.. Och ett av deras bästa argument till att ha en sån där sida med "info" (inte varningar) är för att slippa böter. FEL ATT BARA HÅLLA HASTIGHETEN, HA PÅ BÄLTET OCH KÖRA NYKTER. Jag tror man slipper böter då med...

 

Jaja, nu vart det ju typ en novell i alla fall. Men det jag mest ville ha sagt och som kanske framkommer ganska bra, är att just trafiken är en viktig fråga i mitt liv. Och samtidigt en väldigt känslig. Jag är glad att jag fått lite perspektiv och tänker mig för lite mer när det gäller just trafiken. Men jag hatar att det även gett mig ångest och dödsrädsla. Det gnager alltid lite extra i mig när Totta åker någonstans, speciellt om han har Ronja med sig, och varje gång de kommer hem oskadda släpper en stor jävla blytung sten från mig. Dagar som denna gnager det lite extra.

 

 

 

Idag är det fem år sen jag pratade med Jonas sist. För sista gången. Jag minns att han kom och hälsade på Lollo på badet när vi jobbade. De åt lunch tillsammans. Och han frågade mig om jag skulle ut på kvällen. Jag minns vart de satt och hur solen glänste i deras hår när de åt. Sen gick han, lika obekymrat som alltid. Och sa vi ses imorgon till Lollo.

 

Fem år sen jag såg honom levandes sist. För sista gången. Dagen efter vändes hela världen upp och ner..

 

♥